Göteborgs kommun har stämts på 240 000 kronor av BEO (Barn- och elevombudet) för att en flicka mobbats. Göteborgs kommun tillbakavisar kravet med förklaringen att flickan har ansvar för en del av händelserna.

GALENSKAP

Varför reagerar inte folk?  varför går inte alla ut i strejk mot skolan och låter bli att visa sig där? varför skrivs det inte tusentals onda isnändare till lika många tidingar? Det är väl för Jesu namn aldrig den mobbades fel att han/hon blir mobbad och att som Göteborgs kommun resonera som man gör är SKAMLIGT.

Jag hoppas evinnerligt att de ansvariga bakom beslut och motivering råkar ut för amma slags behandling. Blir uthängda på internet och får sina nära och kära baktalade publikt och av en större massa.

Skyll er själva skall vi säga då. Det var ERT EGET FEL...

 

Imorgon tisdag 9/6 är 75 år sedan Kalle Anka kläcktes! Grattis Kalle!

Norska: Donald Duck

Danska: Anders And

Isländska: Andres Ond

Finska: Aku Ankka

Engelska: Donald Duck

Tyska: Donald Duck

Franska: Donald Duck

Italienska: Paperino

Portugisiska: Pato Donald

Ungerska: Donald Kacsa

Polska: Kaczor Donald

Arabiska: Battouta

Ryska: Donald Dak

Serbokroatiska: Paja Patak

Kinesiska: Tang Lao Ya

 

Mycket mer rolig info hittar du här.

Hittde en lista över saker som barn var förväntade att klara av förr i tiden. Listan kommer från en ICA-kalender från 1945 döär en barnpsykolog kommit med tips och råd:

• Tvååring: Äta själv. Hämta och bära bort smärre saker. Plocka ihop sina leksaker.
•  Treåring: Hänga upp sina kläder på låga hängare. Klä av och på sig med undantag för besvärliga knäppningar och skoband.
  
•  Fyraåring: Duka av bordet. Torka disken. Bära in ved. Tvätta händer och ansikte.
•  Femåring: Borsta tänder och hår. Gå mindre ärenden. Hjälpa till med enklare städning.
  
•  Sexåring: Hålla sitt rum i ordning. Borsta och sköta sina kläder. Borsta skorna. Värma vatten, soppor o dyl. Polera silver. 
•  Sjuåring: Bädda sin säng. Använda dammsugaren. Koka kaffe. Anrätta enkla maträtter.

Här tog listan slut och följdes av käcka tips om att putsa fönster med nymodigheten stålull (!).

 Källa: svd

 

På IDG hittar vi en lista med roliga och nyttiga tekniksaker för föräldrar. Tex en jättepraktisk mobiltelefon för de minsta.

Jag och min partner har spenderat en väldans massa tid tillsammans och vi har snart båda mött varandras familjer, vilket känns precis så där seriöst som man ju egentligen vill men aldrig vågar hoppas att det ska vara.

Igår satt vi en god stund med uppslagsböcker behandlande mytologi och letade inspiration till namn till vårt kommande barn. Haha. Nej. Ingen av oss är gravid. Ingen av oss har väl planer på att bli det snart heller. Men vi är där i tanken och i planerna. Vi ser båda två en lång framtid med den andra/e.

 Men det är ganska mycket som ska till innan dess. Flytt. Nytt boende. Nytt liv (just nu är jag den enda av oss som har ett jobb i denna stan) och allt vad det heter. Sen måste jag nog erkänna att romantikern i mig nog gärna ser en slags rituell & formell trolovning också. Dags att leta förlovningsring?

Tandhygien är viktiga saker och det påminns man inte minst om när man vid barnhämtning stöter på dagispersonal som kanske inte blivit anställda för att de luktar gott ur munnen direkt. En av min sons fröknar är smått otrolig och det enda beviset på att hon överhuvudtaget har äkta tänder kvar är att de sprider en rutten doft när hon öppnar munnen för att prata.

Men hon är ju trevlig och så.

Ännu en helg har passerat och jag sitter här nu och tänker på ditten och på datten. Det sker en del saker och det ganska fort.

Kontakten jag tidigare berättat om har bjudit mig överraskningar och det var jag inte helt beredd på. För en vecka sedan kändes nästan mer som att vi var att fasa ut varandra ur våra respektive liv men efter helgens magi är vi nog mer på än någonsin. Jag fick orden "jag snubblar dit mer och mer" och jag kan nog faktiskt inte göra annat än att skriva under på dem. 

I helgen kom vi att dela ganska märkliga saker. Saker som de allra flesta nog inte ens tror på eller ens erkänner möjligheten till att finnas. För oss var de klart synliga, och att dela sådana ting är precis lika ovanligt som det är härligt. Revor i väven. Färger. Väsen bakom. Igenkännande. Känslan av att på något mystiskt vis ha börjat hitta hem.

Vi talade i nya ordalag om möjligheten om ett jobb för denna personen i min stad och vi tänkte båda tanken att isåfall antingen bo hos mig eller - företrädesvis - leta nytt och större.
Jag börjar personligen på helt ny kula. Min nuvarande bostad är ju färgad av vad som hänt i den och under de år jag haft den har den hunnit uppleva både det ena och det andra, både bra och dåliga saker. Den är hur som helst färgad av dem alla och det är, som jag ser det, ingen optimal grund att bygga ett nytt seriöst liv på.
Inga rökelser i världen kan rena ett hem från de ting jag låtit det dra på sig ifråga om energier.

Nåväl. Eftersom jag är som jag är skapade jag ett excel-ark där jag listade lite för- och nackdelar med personen. I vanliga fall när jag listar upp en människas egenheter och företräden, styrkor och svagheter, brukar det till sist gå tio dåligheter per braighet. Denna listan skiljer sig från mängden i det avseendet, ty här är plusspalten tre gånger längre än minusspalten. Vidare innehåller minusspalten mest bara larviga motargument som nog bara betyder något in andras ögon, tex åldersskillnaden. I plusspalten hittar man däremot riktigt t unga poster, som den att personen kommer väldigt bra överens med mina barn och dessutom ser en del aspekter av verkligheten som jag generellt ansett mig vara i stort sett ensam om att varsebli... 

Den som lever får se. Jag lever gärna. Jag ser gärna. Kom vad skall!

Min skrivande penna bor i mången oas och flertalet är de ställen där jag med varven låter tankar eka, bollar mot vägg och lämna märken. Detta är åter ett.

Världen jag belever är av märklig karaktär just nu. Så sent som för bara någon vecka sedan skrev jag ju om hur jag borde träffa någon att förlova mig med, bara för att kunna köpa en snygg rin. I helgen hade jag besök av en som jag iofs träffat innan, men tidigare inte lärt känna fullt lika bra. 

vi umgås med ständigt ökande enkelhet. Stilen hos vederbörande är lätt att i början missta för ogillande och illa menad sarkasm, men man lärsig snart att den är affektiv och blott tecken på umhuldande känslor. En slags roll byggd på imagniativ reaktionsbildning.
Väl bakom dess kuliss bereder den mig nöje. Och även värme. Jag får lätt att driva med mig själv när jag vet att den ifrågasättande rösten existerar som ett slags ömhetsbevis.

Mellan varven pratas det om märkliga ting. Det nämns saker. "Om vi flyttar ihop..." och "Om vi får barn...". Jag trodde jag skulle vara livrädd att höra sådant, men av någon anledning flyr jag inte i panik. Tvärtom. Jag ser en möjlighet? 

Mitt besök berättar om att ha sökt jobb i min stad och jag finner mig plötsligt att sitta och hålla mina tummar. Bara en sådan sak! Och när besökets telefon piper känner jag, visserligen svagt och långt, långt där inne, ettklent sting av svartsjuka.. Svartsjuka som ju långt tidgare än övriga medvetna processer avslöjar att ja, ja, jag är nog lite emotionellt engagerad. 

Jag är emotionellt engagerad. Det borde skrämma mig. Jag borde ha dödat, kvävt, strypt och dränkt, men nej. Jag öppnar mig successivt inför det.. och för varje av mina tassande steg får jag för mig att jag längs en avlägsen horisonts rand ser en något bredare strimma ljus...

Så? Var hittar man inte bara bra utan dessutom SNYGGA / stygga barnstrumpor? Jag har kikat runt en del på nätet men kammat ganska exakt noll. Tip mottages tacksamt! : )

Jag är svag för sådana fluffiga strumpor som exeeplvis ser ut som djur. De fär fina, men jag hittar inga häftiga eller lite mer unika. Barnstrumpa! Var är du?

Vintern är i antågande och det blir kallare och kallare. Listan över barnkläder som behöver shoppas blir längre och längre. Jacka. termobyxor. Overall. Mössa. Halsduk. Fuskpolo. Pulka. Julgran och ett tjugotal julklappar.

Det är för mig en gåta varför man tillåter sig att genomlida dessa prövningar varenda år. Någon borde för länge sedan ha dragit i nödbromsen och ropat STOPP.